1. Hem
  2.  » 
  3. Aktuella frågor
  4.  » Funktionsrättspolitiskt arbete i juni

Funktionsrättspolitiskt arbete i juni

jun 17, 2021 | Aktuella frågor

Här kommer en rapport om några av de funktionshinderpolitiska frågor som Funktionsrätt Göteborg bevakar och agerar i för tillfället.

Informationen på den här sidan finns även att läsa som PDF.

Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor

Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor, GRF, är ett av kommunstyrelsens fem råd. De övriga råden är HBTQ-rådet, pensionärsrådet, råd för den nationella minoriteten romer och trygghetsrådet. Samtliga råd utom trygghetsrådet bevakar mänskliga rättigheter i den kommunala politiken för olika diskriminerade grupper.

Det senaste mötet med Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor hölls den 7 juni och hade en lång dagordning med många viktiga frågor. Här presenteras några nedslag från mötet.

Utredning om att samordna program och planer inom folkhälsa, jämlikhet, mänskliga rättigheter inklusive funktionshinder

Stadsledningskontoret genomför just nu en utredning om att samordna olika styrande dokument inom områdena folkhälsa, jämlikhet och mänskliga rättigheter inklusive funktionshinder.

Ansvariga tjänstepersoner kommer att föra dialoger med råden och arrangera workshops med representanter ur råden.

Här gäller det förstås för oss inom funktionsrättsrörelsen att bevaka att förändringar av de styrande dokumenten inte leder till osynliggörande och nedprioritering av mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilket är en uppenbar risk.

Här är den powerpoint som presenterades under mötet.

Ny organisation för stadsutveckling – hur blir det med funktionsrättsperspektiven?

Stadsledningskontoret arbetar nu med en utredning om en ny organisation för stadsutveckling. Detta innebär att byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, park- och naturnämnden, trafiknämnden och lokalnämnden ska upphöra och ersättas av fyra nya nämnder:

  • Nämnd med ansvar för fysisk planering
  • Nämnd med ansvar för exploatering
  • Nämnd med ansvar för genomförande och förvaltning kopplat till mark
  • Nämnd med ansvar för genomförande och förvaltning kopplat till byggnader

I de omorganisationer som hittills genomförts i samband med att stadsdelsnämnderna avvecklades har stadens dialog med funktionsrättsrörelsen varit väldigt bristfällig, trots att det har handlat om frågor som i allra högsta grad påverkar livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning.

När det gäller denna omorganisation finns det också viktiga funktionsrättsfrågor att bevaka och Funktionsrätt Göteborg ser en risk att de kan marginaliseras och tappas bort i relation till de stora frågor som stadsutvecklingsnämnderna ansvarar för.

Idag ligger många viktiga funktionsrättsfrågor på fastighetsnämnden som ansvarar för flera bostadsfrågor för personer med funktionsnedsättning och även övergripande för tillgänglighet och universell utformning. Trafiknämnden ansvarar för serviceresor.

I samband med omorganisationen behöver dessa och andra funktionsrättsfrågor tas om hand på bästa sätt, så att förändringen leder till förbättringar av omhändertagandet av dessa funktionsrättsfrågor och inte till försämringar. Hur kommer staden att se till att detta händer? Här är den powerpoint som presenterades under mötet.

Dialog med grundskolenämnden om förutsättningar för elever med funktionsnedsättning

Till GRF:s möte 7 juni var grundskolenämndens ordförande Axel Darvik och andre vice ordförande Bosse Parbring inbjudna för att diskutera förutsättningarna i grundskolan för elever med funktionsnedsättning. De hade i förväg fått några frågeställningar att fundera kring.

Dialogen med politikerna uteblev, då de inte deltog aktivt i samtalet, utan istället blev det information och diskussion med tjänstepersoner från förvaltningen. En ambitiös powerpoint med mycket intressant information hade sammanställts till mötet.

Funktionsrätt Göteborgs mest prioriterade fråga när det gäller grundskolenämnden är att nämnden måste inrätta ett råd för kontinuerligt samråd med funktionsrättsrörelsen om funktionsrättsfrågor inom nämndens ansvarsområde.

Vi måste verkligen få till en strukturerad samverkan för att säkerställa att barn med funktionsnedsättnings mänskliga rättigheter till utbildning på lika villkor som andra säkerställs. Av informationen från förvaltningen framgick att de endast tänkt till om samråd med de anställdas fackliga organisationer.

Sedan grundskolenämnden inrättades 2018 finns inte längre något samråd med funktionsrättsrörelsen om utbildningsfrågor. Detta drabbar barn med funktionsnedsättning.

GRF har tidigare lagt fram ett förslag till kommunstyrelsen om en övergripande utredning om samrådsfrågan som de styrande partierna sade nej till och röstade ner i mars i år.

Färdtjänstfrågor för barn i skolan på fullmäktiges dagordning

På kommunfullmäktige den 10 juni fanns två frågor på dagordningen som berörde färdtjänst och skola:

Även ungdomar med färdtjänst ska få resa gratis under sommarlovet

I april fattade fullmäktige beslut om att avsätta pengar så att stadens skolungdomar kan få sommarlovskort i kollektivtrafiken sommaren 2021. På fullmäktige i juni fattades ett kompletterande beslut så att även skolungdomar med färdtjänst ska kunna resa gratis under sommarlovet. Här finns möteshandlingarna.

Utredning om hur staden kan organisera skolskjuts så att den inkluderar fritidshem

För över ett år sedan lades en motion till fullmäktige med förslag om en utredning om hur staden kan organisera skolskjuts så att den inkluderar resor till och från fritidshem.

Detta är en oerhört viktig fråga för många barn med funktionsnedsättning och deras vårdnadshavare. En förändring av skolskjutsen på detta sätt skulle betyda väldigt mycket för barn med funktionsnedsättning som har skolskjuts och vistas på fritids.

I kommunstyrelsen har för länge sedan sju partier ställt sig bakom förslaget om utredning och motionen kom upp på fullmäktiges dagordning i december 2020. Men på fullmäktige den 10 juni blev frågan åter bordlagd för åttonde gången, så inget beslut har ännu fattats om att utreda frågan om skolskjuts.

Det är alltså en väldigt utdragen process för att ens komma fram till ett okontroversiellt beslut om att frågan ska utredas. De barn som drabbas av skolskjutsproblemen får vänta väldigt länge på att en förändring ska ske, med risk att en del elever hinner lämna fritids innan en eventuell förändring kommer till stånd. Som invånare är det svårt att förstå att det inte finns möjligheter att behandla denna motion mer skyndsamt.

Här finns möteshandlingarna.

Nytt råd för funktionsstödsfrågor har nu inrättats

Den 16 juni beslutade nämnden för funktionsstöd att inrätta ett råd för funktionsstödsfrågor.

Rådet ska bestå av 11 personer från funktionsrättsföreningar. Fem politiker från nämnden för funktionsstöd ska adjungeras till rådet.

Beslutet är en förbättring av rådets sammansättning efter kritik från funktionsrättsrörelsen om ett ursprungligt förslag, där endast ett mandat skulle fördelas till alla föreningar som representerar fysiska funktionsnedsättningar.

Föreningarnas mandat ska enligt det antagna förslaget fördelas så här:

  • 4 mandat till föreningar som representerar utvecklingsstörning och autism.
  • 1 mandat till föreningar som representerar förvärvade hjärnskador.
  • 4 mandat till föreningar som representerar fysiska funktionsnedsättningar (hörsel, syn, rörelse, tåla vissa ämnen).
  • 2 mandat till föreningar som representerar psykiska funktionsnedsättningar.

Rådets arbetsuppgifter ska vara:

  • bevaka frågor som påverkar livssituationen för personer medfunktionsnedsättning
  • vara nämndens forum för samråd i planeringsprocesser som berörmålgruppen
  • vara remissinstans för nämnden i frågor som rör målgruppen
  • vara förslagsställare för förändringar/förbättringsåtgärder till nämnden
  • årligen avlämna rapport till nämnden med redovisning och utvärdering av rådets arbete
  • vara ett forum där civilsamhället kan lyfta och driva frågor som påverkar deras vardag och ligger inom nämndens ansvarsområde.

De politiker från nämnden som ska sitta i rådet är: Åsa Hartzell (M) ordförande, Jens Adamik (L), Åsa Nilsen (FI), Joakim Berlin (S) och Eva Svensson (D).

Här kan du läsa protokollet från nämndens möte den 16 juni. 

Här kan du läsa tjänsteutlåtandet som ligger till grund för de beslut som fattats av nämnden.

Här kan du läsa rådets reglemente.

Nämnden och förvaltningen för funktionsstöd

För att förstå rådets uppdrag behöver det också vara tydligt vilket ansvarsområde nämnden för funktionsstöd har. Här kan du läsa reglementet för nämnden för funktionsstöd. Förenklat kan nämndens uppdrag sammanfattas så här:

Nämnden är en av stadens sex socialnämnder och ansvarar för:

  • uppgifter som fokuserar på socialtjänstlagens grupper: människor med funktionshinder och personer som vårdar eller stödjer en närstående.
  • kommunens uppgifter enligt LSS (med vissa undantag).
  • vissa av kommunens uppgifter enligt Socialtjänstlagen.
  • uppgifter som ankommer på vårdgivaren för de av nämndens verksamheter som styrs av hälso- och sjukvårdslagen
  • personligt ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning

Av reglementet framgår också att nämnden ska arbeta med trygghetsarbete, folkhälsoarbete, sociala erfarenheter i samhällsplaneringen och samverkan med civilsamhället. Nämnden ansvarar för föreningsbidrag till funktionshinderföreningar och har ett särskilt ansvar för att samordna, samla kunskap och kompetens inom socialpsykiatri.

Förvaltningen för funktionsstöd är Sveriges största funktionsstödsförvaltning och har omkring 6300 anställda. Sammanfattningsvis beskrivs en del av förvaltningens uppdrag så här:

  • 3900 personer har LSS-insats
  • 1900 personer har daglig verksamhet
  • 1900 personer bor i bostad med särskild service (BmSS)
  • 2800 personer har boendestöd
  • 1000 personer har personlig assistans

Förvaltningens utåtriktade verksamhet är uppdelad på fyra avdelningar:

  • Bostad med särskild service
  • Daglig verksamhet och stöd
  • Myndighet och socialpsykiatri
  • Kvalitet och utveckling

Här kan du läsa om hur förvaltningen för funktionsstöd är organiserad.

Begreppet funktionsstöd

Begreppet funktionsstöd är ett nytt ord som införs i de kommunala sammanhangen genom inrättandet av nämnden och förvaltningen för funktionsstöd.

Funktionsrätt Göteborg har redan märkt att det förekommer en viss begreppsförvirring som kan skapa missuppfattningar i den terminologi som används på olika håll. Det är alltså viktigt att vi förstår och har en gemensam definition av vad som menas med ”funktionsstöd”.

Stadsledningskontoret har i en utredning om stadens samlade arbete med funktionsrättsfrågor gjort en begreppsgenomgång. Så här skriver de om begreppet funktionsstöd:

”Begreppet funktionsstöd är förhållandevis nytt och finns inte med i Socialstyrelsens termbank eller Institutet för språk och folkminne men genom sökningar på internet används begreppet i samband med olika kommuners förvaltningar med ansvar för de verksamheter som vänder sig till personer med funktionsnedsättning som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt socialtjänstlagen (SoL). De kan vara ansvariga både för myndighetsutövning och utförarverksamheter samt till exempel organisationsstöd eller enbart en utförarförvaltning.”

Utifrån ovanstående definition förstås alltså funktionsstöd i korthet som individuellt stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS eller SoL.

Detta individuella stöd med olika insatser är av oerhört stor vikt för att få livet att fungera för dem som har rätt till dessa stöd och insatser. Men det är en tydligt avgränsad del av alla funktionshinderpolitiska frågor.

Funktionshinderpolitik och funktionsrättsfrågor omfattar oerhört mycket mer än det individuella stödet enligt LSS och SoL. Detta behöver vi känna till när vi pratar om funktionsstöd, så att vi inte lägger in olika betydelser i detta nya begrepp.

Den samlade funktionsrättsrörelsen har länge påtalat och synliggjort hur rättigheterna till individuellt stöd enligt LSS och SoL har urholkats, försämrats och blivit svårare att få tillgång till. Så det blivande rådet för funktionsstöd kommer att ha ett mycket viktigt uppdrag i att bevaka mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning inom det samhällsområde som numera kallas funktionsstöd.

Workshops om mänskliga rättigheter – fokus demokratisk delaktighet

Efter vårens workshopserie Tio workshops om rättigheter har vi i Funktionsrätt Göteborg under hösten haft tre fördjupande workshops om demokratisk delaktighet.

Pandemin har medfört nya digitala mötesformer och workshopserierna som har genomförts via Zoom kan beskrivas som en slags digitala studiecirklar. Medlemmar från Funktionsrätt Göteborgs 51 medlemsföreningar kommer samman och diskuterar, delar erfarenheter och formulerar oss gemensamt kring olika rättighetsområden.

Under oktober och november har tio personer träffats för att prata om demokratisk delaktighet. På den första träffen studerade vi vad som sägs om demokratisk delaktighet i fyra viktiga texter:

Genom dessa fyra texter ringade vi in hur man brukar tala om demokratisk delaktighet för personer med funktionsnedsättning i viktiga dokument och utifrån det valdes ett antal teman ut att fördjupa oss inom på den andra träffen. Då diskuterade vi vad som skapar hinder för demokratisk delaktighet för personer med funktionsnedsättning utifrån följande teman:

  • Information och kommunikation
  • Fysisk tillgänglighet
  • Individuellt stöd
  • Val – att vara väljare
  • Att vara politiker med funktionsnedsättning
  • Att vara föreningsaktiv

Listorna över hindren som försvårar eller omöjliggör för personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i demokratin på lika villkor som andra blev mycket långa. Samhället i stort och Göteborgs Stad har mycket att ta tag i för att undanröja dessa hinder.

Under den tredje träffen påbörjades arbetet med att, utifrån de hinder vi ser, formulera politiska krav för att rätten till demokratisk delaktighet för personer med funktionsnedsättning ska säkerställas i Göteborgs Stad. Resultaten kommer att presenteras längre fram.

Men ett perspektiv som varit mycket tydlig i diskussionerna och som återkommit gång på gång är att många betonar vikten av att överhuvudtaget få livet och vardagen att fungera på ett rimligt sätt som en avgörande grundförutsättning för att kunna vara en del av demokratin, för att alls kunna vara en aktiv medborgare. Fattigdom och nedmontering av välfärden skapar ett utanförskap som underminerar möjligheter till demokratisk delaktighet. Livet blir inriktat mot att överleva.

Funktionsrätt Göteborg dokumenterar workshopresultaten och kommer att använda dem i den fortsatta processen med att revidera vårt rättighetspolitiska program, ett arbete som kommer att pågå under hela 2022.

Under nästa år kommer medlemsföreningarna att bjudas in till workshops om hälsa, utbildning, arbete och sysselsättning, bostad, mobilitet och fysisk tillgänglighet, fritid, information och kommunikation, självbestämmande och trygghet. Syftet är att tillsammans formulera våra gemensamma ställningstaganden och funktionsrättspolitiska krav inom dessa samhällsområden.

Nya rådet för funktionsstödsfrågor i Göteborgs Stad

Anne Lönnermark från Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg rapporterar om det nya rådet.

I september startade det nya rådet för funktionsstödsfrågor. I reglementet står det så här om rådets syfte:

”Rådet är ett organ för samråd och ömsesidigt informationsutbyte mellan intresseorganisationer inom funktionshinderområdet och nämnd. Samrådet ska bidra till att förbättra kunskapen om levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning och leda till ökad delaktighet och inflytande utifrån kommunala och nationella handikappolitiska mål. Nämnden ska lämna information till och inhämta synpunkter från rådet i frågor som kan beröra gruppen personer med funktionsnedsättning som ligger i nämndens ansvarsområde. Samråd ska ske tidigt i planeringsprocessen innan beslut fattas.”

Rådet för funktionsstöd består av fem politiska representanter från nämnden för funktionsstöd och 11 representanter från föreningar och intresseorganisationer i civilsamhället. Av dessa 11 representanter är 8 utsedda av Funktionsrätt Göteborg.

Ledamöter
Åsa Hartzell                                           (M) Ordförande
Jens Adamik                                          (L)
Åsa Nilsen                                              (FI)
Joakim Berlin                                         (S)
Sean Megherbi                                     (D)
Ulla Adolfsson                                       Autism- och Aspergerföreningen Distrikt

Göteborg, FRG

Anne Lönnermark                                Autism- och Aspergerföreningen Distrikt

Göteborg, FRG

Elisabeth Bramfors                              Attention Göteborg, FRG
Christina Simonsson                           FUB Göteborg
Anders Andersson                               Strokeföreningen, Afasiföreningen, FRG
Johanna Sandström                            Intresseföreningen för Schizofreni, FRG
Lasse Alfredsson                                  NSPH Västra Götaland och Göteborg
Anders Ziethén                                     Synskadades Riksförbund Göteborg, FRG
Dennis Bokedal                                    Astma- och Allergiföreningen Göteborg, FRG
Susanne Ottosson Rösmark              RBU Göteborg med omnejd, FRG
Mikael Gravander                                Göteborgs Dövas Förening

 Det kommer att tillsättas olika arbetsgrupper för att arbeta mer på djupet i olika frågor. Just nu pågår en grupp som arbetar med värdighetsgarantier och inom kort ska ytterligare arbetsgrupper tillsättas som ska handla om kompetensförsörjning, ledsagning och boendeplanering.

 Vi tar tacksamt emot information från om hur det fungerar med det stöd som Förvaltningen för funktionsstöd ansvarar för. Vi kan då ta med oss informationen till rådet och förhoppningsvis verka för nödvändiga förbättringar.

Rapport från Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor, GRF

GRF hade sitt senaste möte den 1 november och årets sista möte äger rum den 8 december.

På dagordningen den 1 november stod bland annat:

Resursteam heder presenterade sin verksamhet och hur de kommer att arbeta med frågan om hedersrelaterat våld och förtryck riktat mot personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Resursteam heder samordnas av Dialoga som är Göteborgs Stads kompetenscentrum för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Dialoga hör till Socialnämnd Centrum. Resursteam heder berättade om ett rundabordssamtal i oktober där civilsamhället (med flera) var inbjudna för att diskutera utsattheten för hedersrelaterat våld och förtryck bland personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Got Event var inbjudna för att berätta om sitt arbete för ökad tillgänglighet i arenor och vid event. Rådet betonade vikten av att arbeta utifrån program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning, att arbetet måste utgå ifrån principen om universell utformning och att Got Event bör samverka kring tillgänglighetsfrågor med samverkansgruppen för fysisk tillgänglighet.

Ett förslag framfördes om att Got Event skulle kunna bjuda in alla funktionsrättsföreningar till en workshop för att diskutera tillgänglighetsfrågorna ur ett så brett perspektiv som möjligt.

Remiss Göteborgs Stads barnrättsplan 2022–2024: rådet beslutade att avstyrka förslaget till barnrättsplan i sin nuvarande form för att den saknar minoritetsperspektiv och därmed inte tillräckligt omhändertar barnrättsfrågor för barn med funktionsnedsättning.

Remiss Riktlinje för styrande nyckeltal för kommunala verksamhetslokaler: rådet antog ett remissvar som bland annat betonar vikten av en koppling i riktlinjen till Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning samt till principen om universell utformning.

Till rådets kommande möte, den 8 december, planeras en dialog med stadens valkansli och funktionshinderombudsmannen om tillgänglighet i valet 2022. Detta är en viktig demokratifråga som Funktionsrätt Göteborg jobbade mycket med i samband med valen 2018 och 2019, så denna dialog ser vi mycket fram emot.

Rådet kommer också att diskutera två remisser, Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling 2022–2030 samt Förslag till Göteborgs Stads handlingsplan för att inga områden ska vara utsatta år 2025. Den senare remissen har så kort behandlingstid att rådet inte har givits någon tidsmässig möjlighet att besvara den. För kort tid för rådet att hinna besvara remisser är ett återkommande problem.

På stadens hemsida kan man (med viss fördröjning) läsa rådets protokoll.

Några funktionsrättspolitiska nedslag i stadens beslutande församlingar

Mänskliga rättigheter, jämlika levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning gäller självklart inom alla samhälls- och politikområden. Därför ska naturligtvis samtliga nämnder och styrelser i Göteborgs Stad arbeta utifrån ett funktionsrättsperspektiv. Funktionsrättsperspektivet ska vara integrerat i all politik och förvaltning i staden. Så är det inte idag, utan ständigt möter vi från funktionsrättsrörelsen stora brister i detta.

Utifrån detta perspektiv är det lite riskabelt att peka ut vissa frågor som funktionsrättspolitiska frågor, för det skulle kunna misstolkas som att alla andra frågor saknar funktionsrättspolitisk relevans. Så är det inte och med det sagt kommer här bara några exempel på funktionsrättspolitiska frågor som står på agendan på kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges närmaste möten.

Varje fråga skulle förtjäna en funktionsrättspolitisk analys från rörelsen, men tid och plats medger inte detta just här i nyhetsbrevet. Vi hoppas dock att listan nedan kan underlätta rörelsens bevakning av frågorna.

Exempel på funktionsrättspolitiska frågor som ska behandlas av kommunstyrelsen den 24 november

Göteborgs Stads trygghetsskapande och brottsförebyggande program

Programmet har varit ute på remiss och Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor kritiserade ett bristande funktionsrättsperspektiv. Nu får vi läsa den nya versionen efter remissrundan och undersöka om funktionshinderrådets synpunkter har omhändertagits. Här kan du läsa GRF:s remissvar.

Göteborgs Stads policy för måltider

Även detta dokument har varit ute på remiss där GRF har lämnat synpunkter.

Översyn av reglementen för kommunstyrelsens rättighetsbaserade råd

Kommunstyrelsens fem rättighetsbaserade råd Göteborgs Stads HBTQ-råd, Göteborgs

Stads pensionärsråd, Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor, Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer samt Göteborgs Stads samråd med den sverigefinska minoriteten har likartade syften och uppdrag.

Stadsledningskontoret har genomfört en översyn av rådens arbetsformer och reglementen och lägger fram förslag på reviderade reglementen för dessa råd. Hur ser funktionsrättsrörelsen på detta förslag? Kommer det att underlätta och förbättra möjligheten till nära samråd, aktiv involvering och demokratisk delaktighet för funktionsrättsrörelsen?

Redovisning kartläggning aktiviteter i suicidpreventivt syfte

Exempel på funktionsrättspolitiska frågor som ska behandlas av kommunfullmäktige den 25 november

Interpellation av Stina Sewén (FI) till kommunstyrelsens ordförande angående avancerad sjukvård i hemmet.

Göteborgs Stads budget 2022

Göteborgs Stads budget 2022 antogs av kommunfullmäktige den 11 november. Det var moderaternas, liberalernas, centerpartiets och kristdemokraternas förslag till budget som beslutades av fullmäktige.

Här kan du läsa den beslutade budgeten för Göteborgs Stad 2022.

Här kan du se webbsändningen av den långa budgetdebatten som höll på i tolv timmar.

Budgetdebatten hade åtta olika debattområden innan beslut skulle fattas:

  1. Gruppledardebatt
  2. Sociala frågor (Äldreomsorg, Individ- och familjeomsorg, Funktionsrättsfrågor)
  3. Förskola, Grundskola och Gymnasieskola
  4. Miljö, Klimat
  5. Stadsbyggnad, Bostad, Park och natur, Trafik
  6. Kultur, Fritid
  7. Arbetsmarknad, Vuxenutbildning, personal, näringsliv
  8. Revision

I budgetdebatten framgår tydligt skillnaden i ställningstaganden mellan de olika partierna i viktiga politiska frågor.

Budgeten handlar förstås om pengar, om satsningar och neddragningar av pengar inom olika områden. Men budgeten är också ett stort textdokument med politiska ställningstaganden, formulerade mål och uppdrag. Den beslutade budgeten innehåller ett avsnitt om varje nämnd i staden och i varje avsnitt står nämndens övergripande ansvar, fastslagna mål för nämnden, fastslagen inriktning för nämnden och konkreta uppdrag till nämnden. I budgeten kan man alltså utläsa hur de styrande partierna kommer att styra staden under år 2022.

I skrivande stund finns inte utrymme för en detaljerad analys av budgeten men övergripande kan man konstatera att om man tittar på var i budgeten som funktionsnedsättning och funktionshinder används som begrepp så är det framför allt i avsnittet om Nämnden för funktionsstöd. Men även något under Idrotts- och föreningsnämnden, Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning samt Park- och naturnämnden. I alla övriga delar av budgeten saknas uttalade funktionshinderperspektiv och uppdrag.

Det är oroväckande om politiken kommer att förlägga alla funktionshinderfrågor till Nämnden för funktionsstöd. Funktionsrättsperspektivet måste genomsyra hela staden, samtliga nämnder och styrelser. Funktionsrätt handlar om mänskliga rättigheter, inte (enbart) det som brukar benämnas ”sociala frågor”.

Nämnden för funktionsstöd är en socialnämnd som framför allt ansvarar för LSS-insatser och vissa insatser enligt socialtjänstlagen, vissa vårdinsatser enligt hälso- och sjukvårdslagen, personligt ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning, samordna och samla kunskap och kompetens inom socialpsykiatri samt föreningsbidrag till funktionsrättsföreningar. Här kan du läsa reglementet som exakt beskriver nämndens uppdrag.

Detta är naturligtvis oerhört viktiga uppdrag för livsvillkoren för många personer med funktionsnedsättning. Om nämndens verksamhet genomförs på ett bra sätt främjas jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för de personer med funktionsnedsättning som kommer i kontakt med nämndens verksamhet. Om verksamheten genomförs med brister kommer det att skapa stora hinder för jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för de personer med funktionsnedsättning som kommer i kontakt med nämndens verksamheter.

Men Nämnden för funktionsstöds ansvarsområden innefattar inte alls stadens alla funktionshinderfrågor. Nämnden ansvarar för en avgränsad och viktig del. Men att förstå funktionshinderfrågorna enbart som ”sociala frågor” och tendera att reducera dem enbart till insatser enligt LSS och socialtjänstlagen är en mycket problematisk hållning. Det är att gå baklänges i det funktionshinderpolitiska arbetet.

Funktionsrätt handlar om mänskliga rättigheter och ska tydligt integreras i alla politikområden. Funktionsrättsfrågorna kan inte förpassas till enbart en socialnämnd. På nationell nivå har den samlade funktionsrättsrörelsen länge krävt att funktionshinderfrågorna ska flyttas från socialdepartementet till det departement som ansvarar för mänskliga rättigheter.