1. Hem
  2.  » 
  3. Aktuella frågor
  4.  » Funktionsrättspolitiskt arbete i april

Funktionsrättspolitiskt arbete i april

apr 23, 2021 | Aktuella frågor

Det tas ständigt politiska beslut som påverkar livet för personer med funktionsnedsättning på avgörande sätt i kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och de övriga 24 nämnderna i Göteborgs Stad. Det händer mycket mer än vad Funktionsrätt Göteborg har kapacitet att bevaka på ett tillräckligt ingående sätt, men vi kämpar på utifrån bästa förmåga.

På stadens hemsida kan du hitta en organisationskarta över Göteborgs Stads organisation, som ger en överblick över den politik vi behöver bevaka.

Du vet väl att du kan prenumerera på handlingar från de olika nämnderna om det är någon särskild nämnd du vill bevaka? Här kan du gå in på stadens hemsida och kryssa för de nämnder du vill bevaka och fylla i din e-postadress, så får du e-post från staden med länkar till nämndens möteshandlingar.

Funktionsrätt Göteborg jobbar för att samtliga nämnder och bolag i staden ska ta sitt ansvar för att seriöst genomföra funktionsrättskonventionens åtaganden och program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Inga politiska beslut ska tas som strider mot funktionsrättskonventionen.

I dagens läge är vi mycket långt ifrån detta. Målet att uppnå jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning är långt borta. Ojämlikheten är stor och klyftorna ökar. Göteborgs Stad måste göra det som står i stadens makt för att förändra detta.

Här är några av de frågor som Funktionsrätt Göteborg bevakar just nu, bland annat genom våra ledamöter i Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor eller i andra råd och samverkansgrupper.

En sammanställning av nedanstående frågor finns även som PDF.

 

Var i stadens organisation ska det samlade ansvaret för funktionsrättsfrågor ligga?

Stadsledningskontoret har fått i uppdrag att utreda hur det samlade ansvaret för funktionsrättsfrågor kan samlas i nämnden för funktionsstöd.

Kommunstyrelsen ska behandla denna fråga på mötet den 5 maj. Stadsledningskontorets bedömning är att funktionsrättsfrågorna behöver styras centralt eftersom alla stadens nämnder har ansvar för funktionsrättsfrågor. Funktionsrätt Göteborg delar den uppfattningen och förordar att kommunstyrelsen har det samlade ansvaret för funktionsrättsfrågor.

Den nya nämnden för funktionsstöd ska inrätta ett råd för funktionsstödsfrågor

Nämnden för funktionsstöd föreslås att inrätta ett råd för funktionsstödsfrågor, för att samråda med funktionsrättsrörelsen om de viktiga frågor som nämnden ansvarar för, bland annat individuellt stöd enligt socialtjänstlagen och LSS.

Förvaltningen för funktionsstöd har haft samråd med funktionsrättsrörelsen i processen att formulera ett förslag till nämnden. Men när det slutliga förslaget kom hade Funktionsrätt Göteborg ett par viktiga invändningar som framfördes i ett yttrande till nämnden.

FRG ville ha förtydliganden kring nomineringsförfarandet och var kritiska till den mandatfördelning i rådet som förvaltningen föreslår. Gruppen ”personer med fysisk funktionsnedsättning” föreslås få ett mandat i rådet, det vill säga att en enda person ska företräda personer med rörelsenedsättning, hörselnedsättning, synnedsättning, astma/allergi och andra medicinska funktionsnedsättningar.

Funktionsrätt Göteborg anser att detta är orimligt. Det är nödvändigt med flera mandat för denna stora och väldigt heterogena grupp. På nämndens möte den 21 april återremitterades förslaget för ytterligare samråd med funktionsrättsrörelsen innan man fattar beslut om att inrätta rådet. Frågan kommer åter att behandlas på nämndens möte den 19 maj.

Dialog med trafiknämnden och ansvarigt kommunalråd om färdtjänstens framtid

GRF (Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor) förde den 12 april en dialog om färdtjänst med ordförande i Trafiknämnden Toni Orsulic (m), 2e vice ordförande i Trafiknämnden Karin Pleijel (mp) och ansvarigt kommunalråd Hampus Magnusson (m). Dialogen kretsade kring dessa frågeställningar från funktionsrättsrörelsen:

  1. Hur ser ansvarigt kommunalråd/KS och Trafiknämnden på färdtjänstens utveckling vad avser service, kostnader och verksamhetens brister som rörelsen ständigt påpekat utan att några väsentliga åtgärder vidtagits?
  2. Hur tänker staden möta det ökande behovet av Färdtjänst de kommande åren med tanke på den demografiska utvecklingen? Ökat behov leder till ökade kostnader, hur avser KS hantera finansieringsfrågan?
  3. Är färdtjänstens politiska och organisatoriska hemvist hos Trafiknämnden ändamålsenlig, eller bör verksamheten flyttas för att inte ”mosas” under större/hårda projekt som nämnden och trafikkontoret hanterar?
  4. I många år har rörelsen krävt en genomlysning och översyn av färdtjänstens funktion och organisation. Hur tänker KS och nämnden tillmötesgå detta krav?

En dialog under dessa former leder sällan till konkreta svar, men vi hoppas att ansvariga politiker har fått ökad förståelse för hur oerhört viktiga dessa frågor är för livsvillkoren och delaktigheten i samhället för personer som är i behov av färdtjänst för sin rörlighet i staden.

Vi hoppas att detta leder till förbättringar av färdtjänstens villkor snarare än fortsatta försämringar. Det mål som staden har beslutat att uppfylla är ju att ”personer med funktionsnedsättning kan förflytta sig i och använda alla stadens inne- och utemiljöer på lika villkor som andra”.

I samband med den omorganisation som ska genomföras av stadsutvecklingsnämnderna, där trafiknämnden kommer att upphöra, behöver staden också hitta en bra lösning för färdtjänstens organisatoriska placering.

Förbättringar av befintlig ledsagning och ledsagarservice

Två politiska uppdrag gällande ledsagning och ledsagarservice håller på att genomföras just nu:

Kommunfullmäktige beslutade den 10 september 2020 att stadsledningskontoret får i uppdrag att tillsammans med den nya nämnden för funktionsstöd utreda förslag på förbättringar inom befintlig ledsagning och ledsagarservice.

Nämnden för funktionsstöd har i kommunfullmäktiges budget 2021 fått i uppdrag att genomföra en genomlysning av ledsagningen för att se över hur enskildes inflytande kan öka och utvecklas.

Ansvariga tjänstepersoner presenterade sitt uppdrag för GRF den 1 mars. Därefter bestämde de att inrätta en referensgrupp från funktionsrättsrörelsen för att inhämta rörelsens synpunkter om förbättring av ledsagning och ledsagarservice.

Referensgruppen har nyligen haft sitt första möte och rapport om arbetet kommer längre fram. De politiska uppdragen är planerade att vara slutförda 31 augusti. Att ledsagning och ledsagarservice är välfungerande utifrån individens behov är en oerhört viktig fråga för många av våra medlemsföreningar, eftersom det har en avgörande betydelse för livsvillkoren och att kunna leva ett självbestämt liv.

Funktionsrätt Göteborg följer dessa uppdrag med stort intresse och har höga förväntningar på resultaten.

Remiss gällande motion av Miljöpartiet om att anlägga en demensby i Göteborg

GRF är remissinstans gällande en motion till fullmäktige om att anlägga en demensby i Göteborg.

Frågan kommer att komma upp på rådets möten den 3 maj och 7 juni. Funktionsrätt Göteborg har påbörjat en intern diskussion om frågan där synpunkter från vår

Riktlinje om dofter i kommunal verksamhet

GRF har länge ställt krav på kommunen att anta en riktlinje om dofter i kommunal verksamhet på liknande sätt som finns i Västra Götalandsregionen.

Nu har till sist socialdemokraterna lagt ett yrkande om detta i kommunstyrelsen. Frågan bordlades på det senaste mötet och ska behandlas igen den 5 maj.

Riktlinje för tillgängliga parker och naturområden

Park- och naturförvaltningen arbetar just nu med att ta fram en riktlinje för tillgängliga park- och naturområden. Detta är en mycket viktig fråga när det gäller full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning och rätten till rekreation, fritidsverksamhet, idrott och friluftsliv på lika villkor som andra.

Ansvariga tjänstepersoner på park- och naturförvaltningen har kontaktat samverkansgruppen för fysisk tillgänglighet och kommer att samverka med funktionsrättsrörelsens representanter i gruppen för att få med rörelsens perspektiv i arbetet.

Workshops om mänskliga rättigheter – fokus demokratisk delaktighet

Efter vårens workshopserie Tio workshops om rättigheter har vi i Funktionsrätt Göteborg under hösten haft tre fördjupande workshops om demokratisk delaktighet.

Pandemin har medfört nya digitala mötesformer och workshopserierna som har genomförts via Zoom kan beskrivas som en slags digitala studiecirklar. Medlemmar från Funktionsrätt Göteborgs 51 medlemsföreningar kommer samman och diskuterar, delar erfarenheter och formulerar oss gemensamt kring olika rättighetsområden.

Under oktober och november har tio personer träffats för att prata om demokratisk delaktighet. På den första träffen studerade vi vad som sägs om demokratisk delaktighet i fyra viktiga texter:

Genom dessa fyra texter ringade vi in hur man brukar tala om demokratisk delaktighet för personer med funktionsnedsättning i viktiga dokument och utifrån det valdes ett antal teman ut att fördjupa oss inom på den andra träffen. Då diskuterade vi vad som skapar hinder för demokratisk delaktighet för personer med funktionsnedsättning utifrån följande teman:

  • Information och kommunikation
  • Fysisk tillgänglighet
  • Individuellt stöd
  • Val – att vara väljare
  • Att vara politiker med funktionsnedsättning
  • Att vara föreningsaktiv

Listorna över hindren som försvårar eller omöjliggör för personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i demokratin på lika villkor som andra blev mycket långa. Samhället i stort och Göteborgs Stad har mycket att ta tag i för att undanröja dessa hinder.

Under den tredje träffen påbörjades arbetet med att, utifrån de hinder vi ser, formulera politiska krav för att rätten till demokratisk delaktighet för personer med funktionsnedsättning ska säkerställas i Göteborgs Stad. Resultaten kommer att presenteras längre fram.

Men ett perspektiv som varit mycket tydlig i diskussionerna och som återkommit gång på gång är att många betonar vikten av att överhuvudtaget få livet och vardagen att fungera på ett rimligt sätt som en avgörande grundförutsättning för att kunna vara en del av demokratin, för att alls kunna vara en aktiv medborgare. Fattigdom och nedmontering av välfärden skapar ett utanförskap som underminerar möjligheter till demokratisk delaktighet. Livet blir inriktat mot att överleva.

Funktionsrätt Göteborg dokumenterar workshopresultaten och kommer att använda dem i den fortsatta processen med att revidera vårt rättighetspolitiska program, ett arbete som kommer att pågå under hela 2022.

Under nästa år kommer medlemsföreningarna att bjudas in till workshops om hälsa, utbildning, arbete och sysselsättning, bostad, mobilitet och fysisk tillgänglighet, fritid, information och kommunikation, självbestämmande och trygghet. Syftet är att tillsammans formulera våra gemensamma ställningstaganden och funktionsrättspolitiska krav inom dessa samhällsområden.

Nya rådet för funktionsstödsfrågor i Göteborgs Stad

Anne Lönnermark från Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg rapporterar om det nya rådet.

I september startade det nya rådet för funktionsstödsfrågor. I reglementet står det så här om rådets syfte:

”Rådet är ett organ för samråd och ömsesidigt informationsutbyte mellan intresseorganisationer inom funktionshinderområdet och nämnd. Samrådet ska bidra till att förbättra kunskapen om levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning och leda till ökad delaktighet och inflytande utifrån kommunala och nationella handikappolitiska mål. Nämnden ska lämna information till och inhämta synpunkter från rådet i frågor som kan beröra gruppen personer med funktionsnedsättning som ligger i nämndens ansvarsområde. Samråd ska ske tidigt i planeringsprocessen innan beslut fattas.”

Rådet för funktionsstöd består av fem politiska representanter från nämnden för funktionsstöd och 11 representanter från föreningar och intresseorganisationer i civilsamhället. Av dessa 11 representanter är 8 utsedda av Funktionsrätt Göteborg.

Ledamöter
Åsa Hartzell                                           (M) Ordförande
Jens Adamik                                          (L)
Åsa Nilsen                                              (FI)
Joakim Berlin                                         (S)
Sean Megherbi                                     (D)
Ulla Adolfsson                                       Autism- och Aspergerföreningen Distrikt

Göteborg, FRG

Anne Lönnermark                                Autism- och Aspergerföreningen Distrikt

Göteborg, FRG

Elisabeth Bramfors                              Attention Göteborg, FRG
Christina Simonsson                           FUB Göteborg
Anders Andersson                               Strokeföreningen, Afasiföreningen, FRG
Johanna Sandström                            Intresseföreningen för Schizofreni, FRG
Lasse Alfredsson                                  NSPH Västra Götaland och Göteborg
Anders Ziethén                                     Synskadades Riksförbund Göteborg, FRG
Dennis Bokedal                                    Astma- och Allergiföreningen Göteborg, FRG
Susanne Ottosson Rösmark              RBU Göteborg med omnejd, FRG
Mikael Gravander                                Göteborgs Dövas Förening

 Det kommer att tillsättas olika arbetsgrupper för att arbeta mer på djupet i olika frågor. Just nu pågår en grupp som arbetar med värdighetsgarantier och inom kort ska ytterligare arbetsgrupper tillsättas som ska handla om kompetensförsörjning, ledsagning och boendeplanering.

 Vi tar tacksamt emot information från om hur det fungerar med det stöd som Förvaltningen för funktionsstöd ansvarar för. Vi kan då ta med oss informationen till rådet och förhoppningsvis verka för nödvändiga förbättringar.

Rapport från Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor, GRF

GRF hade sitt senaste möte den 1 november och årets sista möte äger rum den 8 december.

På dagordningen den 1 november stod bland annat:

Resursteam heder presenterade sin verksamhet och hur de kommer att arbeta med frågan om hedersrelaterat våld och förtryck riktat mot personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Resursteam heder samordnas av Dialoga som är Göteborgs Stads kompetenscentrum för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Dialoga hör till Socialnämnd Centrum. Resursteam heder berättade om ett rundabordssamtal i oktober där civilsamhället (med flera) var inbjudna för att diskutera utsattheten för hedersrelaterat våld och förtryck bland personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Got Event var inbjudna för att berätta om sitt arbete för ökad tillgänglighet i arenor och vid event. Rådet betonade vikten av att arbeta utifrån program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning, att arbetet måste utgå ifrån principen om universell utformning och att Got Event bör samverka kring tillgänglighetsfrågor med samverkansgruppen för fysisk tillgänglighet.

Ett förslag framfördes om att Got Event skulle kunna bjuda in alla funktionsrättsföreningar till en workshop för att diskutera tillgänglighetsfrågorna ur ett så brett perspektiv som möjligt.

Remiss Göteborgs Stads barnrättsplan 2022–2024: rådet beslutade att avstyrka förslaget till barnrättsplan i sin nuvarande form för att den saknar minoritetsperspektiv och därmed inte tillräckligt omhändertar barnrättsfrågor för barn med funktionsnedsättning.

Remiss Riktlinje för styrande nyckeltal för kommunala verksamhetslokaler: rådet antog ett remissvar som bland annat betonar vikten av en koppling i riktlinjen till Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning samt till principen om universell utformning.

Till rådets kommande möte, den 8 december, planeras en dialog med stadens valkansli och funktionshinderombudsmannen om tillgänglighet i valet 2022. Detta är en viktig demokratifråga som Funktionsrätt Göteborg jobbade mycket med i samband med valen 2018 och 2019, så denna dialog ser vi mycket fram emot.

Rådet kommer också att diskutera två remisser, Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling 2022–2030 samt Förslag till Göteborgs Stads handlingsplan för att inga områden ska vara utsatta år 2025. Den senare remissen har så kort behandlingstid att rådet inte har givits någon tidsmässig möjlighet att besvara den. För kort tid för rådet att hinna besvara remisser är ett återkommande problem.

På stadens hemsida kan man (med viss fördröjning) läsa rådets protokoll.

Några funktionsrättspolitiska nedslag i stadens beslutande församlingar

Mänskliga rättigheter, jämlika levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning gäller självklart inom alla samhälls- och politikområden. Därför ska naturligtvis samtliga nämnder och styrelser i Göteborgs Stad arbeta utifrån ett funktionsrättsperspektiv. Funktionsrättsperspektivet ska vara integrerat i all politik och förvaltning i staden. Så är det inte idag, utan ständigt möter vi från funktionsrättsrörelsen stora brister i detta.

Utifrån detta perspektiv är det lite riskabelt att peka ut vissa frågor som funktionsrättspolitiska frågor, för det skulle kunna misstolkas som att alla andra frågor saknar funktionsrättspolitisk relevans. Så är det inte och med det sagt kommer här bara några exempel på funktionsrättspolitiska frågor som står på agendan på kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges närmaste möten.

Varje fråga skulle förtjäna en funktionsrättspolitisk analys från rörelsen, men tid och plats medger inte detta just här i nyhetsbrevet. Vi hoppas dock att listan nedan kan underlätta rörelsens bevakning av frågorna.

Exempel på funktionsrättspolitiska frågor som ska behandlas av kommunstyrelsen den 24 november

Göteborgs Stads trygghetsskapande och brottsförebyggande program

Programmet har varit ute på remiss och Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor kritiserade ett bristande funktionsrättsperspektiv. Nu får vi läsa den nya versionen efter remissrundan och undersöka om funktionshinderrådets synpunkter har omhändertagits. Här kan du läsa GRF:s remissvar.

Göteborgs Stads policy för måltider

Även detta dokument har varit ute på remiss där GRF har lämnat synpunkter.

Översyn av reglementen för kommunstyrelsens rättighetsbaserade råd

Kommunstyrelsens fem rättighetsbaserade råd Göteborgs Stads HBTQ-råd, Göteborgs

Stads pensionärsråd, Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor, Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer samt Göteborgs Stads samråd med den sverigefinska minoriteten har likartade syften och uppdrag.

Stadsledningskontoret har genomfört en översyn av rådens arbetsformer och reglementen och lägger fram förslag på reviderade reglementen för dessa råd. Hur ser funktionsrättsrörelsen på detta förslag? Kommer det att underlätta och förbättra möjligheten till nära samråd, aktiv involvering och demokratisk delaktighet för funktionsrättsrörelsen?

Redovisning kartläggning aktiviteter i suicidpreventivt syfte

Exempel på funktionsrättspolitiska frågor som ska behandlas av kommunfullmäktige den 25 november

Interpellation av Stina Sewén (FI) till kommunstyrelsens ordförande angående avancerad sjukvård i hemmet.

Göteborgs Stads budget 2022

Göteborgs Stads budget 2022 antogs av kommunfullmäktige den 11 november. Det var moderaternas, liberalernas, centerpartiets och kristdemokraternas förslag till budget som beslutades av fullmäktige.

Här kan du läsa den beslutade budgeten för Göteborgs Stad 2022.

Här kan du se webbsändningen av den långa budgetdebatten som höll på i tolv timmar.

Budgetdebatten hade åtta olika debattområden innan beslut skulle fattas:

  1. Gruppledardebatt
  2. Sociala frågor (Äldreomsorg, Individ- och familjeomsorg, Funktionsrättsfrågor)
  3. Förskola, Grundskola och Gymnasieskola
  4. Miljö, Klimat
  5. Stadsbyggnad, Bostad, Park och natur, Trafik
  6. Kultur, Fritid
  7. Arbetsmarknad, Vuxenutbildning, personal, näringsliv
  8. Revision

I budgetdebatten framgår tydligt skillnaden i ställningstaganden mellan de olika partierna i viktiga politiska frågor.

Budgeten handlar förstås om pengar, om satsningar och neddragningar av pengar inom olika områden. Men budgeten är också ett stort textdokument med politiska ställningstaganden, formulerade mål och uppdrag. Den beslutade budgeten innehåller ett avsnitt om varje nämnd i staden och i varje avsnitt står nämndens övergripande ansvar, fastslagna mål för nämnden, fastslagen inriktning för nämnden och konkreta uppdrag till nämnden. I budgeten kan man alltså utläsa hur de styrande partierna kommer att styra staden under år 2022.

I skrivande stund finns inte utrymme för en detaljerad analys av budgeten men övergripande kan man konstatera att om man tittar på var i budgeten som funktionsnedsättning och funktionshinder används som begrepp så är det framför allt i avsnittet om Nämnden för funktionsstöd. Men även något under Idrotts- och föreningsnämnden, Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning samt Park- och naturnämnden. I alla övriga delar av budgeten saknas uttalade funktionshinderperspektiv och uppdrag.

Det är oroväckande om politiken kommer att förlägga alla funktionshinderfrågor till Nämnden för funktionsstöd. Funktionsrättsperspektivet måste genomsyra hela staden, samtliga nämnder och styrelser. Funktionsrätt handlar om mänskliga rättigheter, inte (enbart) det som brukar benämnas ”sociala frågor”.

Nämnden för funktionsstöd är en socialnämnd som framför allt ansvarar för LSS-insatser och vissa insatser enligt socialtjänstlagen, vissa vårdinsatser enligt hälso- och sjukvårdslagen, personligt ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning, samordna och samla kunskap och kompetens inom socialpsykiatri samt föreningsbidrag till funktionsrättsföreningar. Här kan du läsa reglementet som exakt beskriver nämndens uppdrag.

Detta är naturligtvis oerhört viktiga uppdrag för livsvillkoren för många personer med funktionsnedsättning. Om nämndens verksamhet genomförs på ett bra sätt främjas jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för de personer med funktionsnedsättning som kommer i kontakt med nämndens verksamhet. Om verksamheten genomförs med brister kommer det att skapa stora hinder för jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för de personer med funktionsnedsättning som kommer i kontakt med nämndens verksamheter.

Men Nämnden för funktionsstöds ansvarsområden innefattar inte alls stadens alla funktionshinderfrågor. Nämnden ansvarar för en avgränsad och viktig del. Men att förstå funktionshinderfrågorna enbart som ”sociala frågor” och tendera att reducera dem enbart till insatser enligt LSS och socialtjänstlagen är en mycket problematisk hållning. Det är att gå baklänges i det funktionshinderpolitiska arbetet.

Funktionsrätt handlar om mänskliga rättigheter och ska tydligt integreras i alla politikområden. Funktionsrättsfrågorna kan inte förpassas till enbart en socialnämnd. På nationell nivå har den samlade funktionsrättsrörelsen länge krävt att funktionshinderfrågorna ska flyttas från socialdepartementet till det departement som ansvarar för mänskliga rättigheter.