Margareta Persson, tidigare riksdagsledamot (s) och ordförande för Funktionsrätt Sverige, släppte 2018 boken ”Gamla synsätt spökar än – funktionshinder genom tiderna”. Som titeln avslöjar handlar boken om hur personer med funktionsnedsättning har behandlats genom historien. Störst fokus lägger författaren på 1900-talets många vändningar i synsättet och behandlingen av personer med funktionsnedsättning.

Obehagliga historiska fenomen lyfts fram och granskas i sömmarna, som exempelvis det tidiga 1900-talets framväxande rasbiologi och den negativa bilden av funktionsnedsättningar som därmed förstärktes, vilket banade väg för senare årtiondens tvångssteriliseringar och institutionalisering av personer som inte ansågs passa in i normen.

När man läser om detta är det lätt att tro att det har blivit bättre i samhället med tiden. Idag uppmanas inte föräldrar på samma sätt att lämna sina barn på anstalter och glömma bort dem. Döva förbjuds inte längre att kommunicera genom teckenspråk. Och LSS, som infördes mitt under en ekonomisk kris 1994, har möjliggjort för personer som tidigare kanske behövt spendera hela sitt liv på institutioner att kunna ha ett eget boende och leva ett liv med större självständighet.

Men Persson visar att än idag lever de gamla synsätten kvar. LSS anses numera kosta för mycket för samhället och man har därför gjort stora nedskärningar. Samtidigt ökar aborter av foster med funktionsnedsättningar till följd av fosterdiagnostik stadigt. Det tycks finnas en bild av att personer med funktionsnedsättning inte kan leva ett fullvärdigt liv. Författaren menar att det är värt att fundera över var det synsättet kommer ifrån och vad det säger om samhällets värderingar.

”För de allra flesta människor handlar livskvaliteten om hur de påverkbara livsvillkoren ser ut, inte om själva funktionsnedsättningen”, skriver hon. Det är när samhället inte inser detta som det blir problematiskt.

Boken är intressant, både om man är nyfiken på historia och samhällsfrågor. Den visar hur välfärden inte går framåt i en självklar, rak linje. När synsätten i samhället förändras kan rättigheter som tidigare varit självklara förminskas och tas bort, vilket normaliseras genom det rådande synsättet. Och det är sällan grupper som faktiskt påverkas som får möjlighet att säga till om något i saken.

Mycket av det som tas upp är en nedtystad och nästintill bortglömd del av vår historia. Det är nyttigt för oss att konfronteras av den och fundera över vilka värderingar som råder. Annars är det lätt hänt att gamla värderingar spökar utan att vi ens är medvetna om det.