1. Hem
  2.  » 
  3. Projekt: Tyck till
  4.  » Anmäla, klaga eller tipsa?

Anmäla, klaga eller tipsa?

sep 22, 2020 | Projekt: Tyck till

I veckan fick vi i projektet ett mejl från en privatperson som uppmärksammade oss på att Diskrimineringsombudsmannen (DO) har ändrat språkbruk. Det som tidigare hette att “anmäla” diskriminering, kallas nu för att lämna “tips och klagomål” om diskriminering.

I praktiken, skriver DO på sin hemsida, innebär ordbytet inte någon förändring av vad som händer när man som enskild hör av sig till myndigheten.

Redan tidigare var det bara en mindre andel av alla anmälningar som utreddes i sak, och ännu färre som ledde till en domstolsprocess. Istället har anmälningarna oftast använts som underlag i DO:s arbete med att förebygga diskriminering – precis som de “nya” tipsen och klagomålen ska göra.

Anmäla – ett klurigt begrepp

Begreppet ” anmäla” är ganska svårt att få grepp om. Det används i skilda sammanhang, och väcker ofta större förväntningar än vad det kan infria.

Den mest “klassiska” typen av anmälan är förmodligen en polisanmälan om brott. Det är förhållandevis tydligt vad en polisanmälan handlar om, vad man kan anmäla och vad som händer sedan. Man kan föreställa sig en domstolsprocess, en dom, ett straff och kanske ett skadestånd till brottsoffret.

Svårare är det med anmälningar till tillsynsmyndigheter (till exempel IVO-anmälan, JO-anmälan, JK-anmälan, och fram tills alldeles nyligen, DO-anmälan). Dessa används i praktiken, precis som DO beskriver, ofta som tips till myndigheternas arbete med tillsyn och granskning.

Och om en anmälan utreds i sak, alltså att myndigheten går på djupet med den fråga du skickar en anmälan om, är målet sällan att ge just dig som anmäler upprättelse eller kompensation. Istället ligger fokus på att hitta generella brister, för att förebygga att andra personer drabbas av samma fel.

Två spaningar

I vårt arbete med Tyck till har vi märkt två saker angående ordet anmäla:

1. Ordet “anmäla” används svepande

Många personer använder “anmäla” som ett samlingsord för att “klaga på ett formellt sätt”. Det ser vi till exempel när vi analyserar vilka sökord folk använder för att hitta till Klaga på stan (t.ex. “anmäla kommunen”, “anmäla läkare”, “anmäla skola”).

Det här är lite synd, för vi tror att det gör att många missar första ledet av klagomålshanteringen, alltså steget där man skickar ett skriftligt klagomål direkt till den kommunala enhet eller förvaltning man är missnöjd med. Om man letar efter hur man gör för att “anmäla”, hittar man ingen information om att klaga.

2. Ordet “anmäla” väcker förhoppningar

Enskilda har ofta förhoppningar om att en anmälan till en granskande myndighet ska leda till en process som påminner om vad som händer när man gör en polisanmälan. Alltså att ens problem utreds i sak, att den granskande myndigheten tydligt säger vem som har rätt och vem som har fel, och kanske att den som anmäler får någon form av kompensation. Det leder förstås till besvikelse om man upptäcker att så inte är fallet.