Här följer en rapportering från Funktionsrätt Göteborgs ombudsman Pia Emanuelsson om några av de rättighetspolitiska frågor som Funktionsrätt Göteborg arbetar med och bevakar just nu.
Motion om att utreda möjligheten att införa en funktionshinderombudsman
Under hösten behandlas en motion av David Lega (KD) om att utreda möjligheten att införa en funktionshinderombudsman i Göteborgs Stad. Kommunstyrelsen och Göteborgs råd för funktionshinderfrågor (GRF) har ställt sig positiva till motionen. De rödgröna partierna yrkar på avslag.

Motionen bordlades av kommunfullmäktige den 4 oktober och förväntas bli behandlad på nästa kommunfullmäktigemöte den 25 oktober, av den nyvalda fullmäktigegruppen. David Lega har gått ut i GP och GT och sagt att kommunstyrelsen och GRF har sagt ja till att införa en funktionshinderombudsman. Detta är inte korrekt. Det man sagt ja till är att utreda möjligheten att inrätta en funktionshinderombudsman. Att vilja att en utredning genomförs är inte per automatik ett ställningstagande för att inrätta en funktionshinderombudsman. Det är först när det finns en färdig utredning som ett ställningstagande för eller emot inrättandet av en funktionshinderombudsman kan göras. GRF betonar också vikten av att utredningen genomförs i nära kontakt med funktionshinderrörelsen. Här kan du läsa kommunfullmäktiges handlingar i frågan.

Funktionsrätt Göteborg anser att frågan behöver utredas. De argument och de problembeskrivningar som från politiken anförts såväl för som emot inrättandet av en funktionshinderombudsman är otillräckliga. Frågan behöver en förutsättningslös och ordentlig utredning.

Otillgängliga vallokaler
Funktionsrätt Göteborgs representantskap lyfte på sitt möte den 5 september frågan om otillgängliga lokaler för förtidsröstning, då flera ledamöter upplevt problem med tillgängligheten i lokalerna. Efter valet den 9 september har Funktionsrätt Göteborg också fått in rapporter från flera håll om bristande tillgänglighet i vallokalerna. Dessa signaler tar vi på stort allvar och anser att de brister som påtalats är tillräckligt allvarliga för att väcka frågan om bristande tillgänglighet i Göteborgs vallokaler som ett demokratiproblem. Av de rapporter vi fått in har vi anledning att tro att Göteborgs Stad inte lever upp till de riktlinjer som finns för vallokalers tillgänglighet och användbarhet för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Myndigheten för delaktighet har också gjort en tillgänglighetsinventering av landets vallokaler, med hjälp av stickprov, och resultatet visar på allvarliga brister.

Den 26 maj 2019, om knappt 8 månader, är det redan dags för nästa val. Då äger valet till Europaparlamentet rum. Valnämnden i Göteborg har alltså några månader på sig att se till att problemen med vallokalernas bristande tillgänglighet åtgärdas.

Vad har vi då sett för problem i vallokalerna i Göteborg?

  • Hissar som inte fungerar
  • Hissar som måste låsas upp genom att man ringer ett mobilnummer som står på en lapp på dörren.
  • Trappor in till vallokalen utan direktiv om hur man ska ta sig in om man använder rullstol.
  • Särskilda ingångar för personer med rullstol, där de måste ringa ett mobilnummer för att bli insläppta.
  • Låga valbås med ryggen vänd åt fel håll, med möjlighet att passera bakom, så att alla kan få insyn i valbåset och därmed se hur man röstar.
  • Otillgänglig möblering som hindrar framkomst i lokalen för personer i rullstol/permobil.
  • Valsedlarna högt uppe, så att sittande personer inte når dem.
  • Osäkerhet hos röstmottagarna om vem som får assistera personer som behöver praktisk hjälp att genomföra valet.
  • En person som kommit till vallokalen tillsammans med en personlig assistent har blivit nekad hjälp att rösta av röstmottagarna, och istället hänvisad till att assistenten ska hjälpa till.
  • Ombyggnation som gjort att en kanske annars tillgänglig vallokal har blivit otillgänglig och otydlig var man ska ta vägen.
  • Valförrättare som inte visste var ingången för personer med rullstol fanns.
  • Trånga bås/grunda bås som gör att man inte kommer in med permobil.
  • Avsaknad av draperi så att personer i rullstol/permobil inte kan dölja sitt röstande.

Att röstförfarandet försvåras eller helt hindras för personer med funktionsnedsättning är en allvarlig fråga om bristande demokrati.  Hur kan Göteborgs Stad garantera att personer med funktionsnedsättning får lika möjligheter som övrig befolkning att delta i valen och lägga sin röst? Vad gör valnämnden för att säkra att ingen hindras att rösta på grund av bristande tillgänglighet? Hur ser valnämnden på de problem som beskrivs ovan?

Funktionsrätt Göteborg ställer följande fråga till kommunstyrelsen: Hur kommer Göteborgs Stad att garantera att ingen hindras från att delta i Europaparlamentsvalet den 26 maj 2019, på grund av bristande tillgänglighet?

Stort underskott i färdtjänsten
Trafikkontoret har informerat Trafiknämnden, färdtjänstutskottet och färdtjänstens råd för funktionshinderfrågor om att ett stort underskott, på 18-20 miljoner kr, är att vänta inom avdelningen för serviceresors verksamhet under 2019. Underskottet beror på ökade kostnader för olika delar av verksamheten:

  1. Flexlinjen 3, 5 miljoner kr (nödvändig direktupphandling som blivit dyrare än planerat).
  2. Ökat resande 9-10 miljoner kr (bland annat på grund av att Västtrafik har slutat att erbjuda gratis kollektivtrafik för personer med färdtjänst)
  3. Längre körtider 3,5-4,5 miljoner kr (på grund av alla ombyggnationer i staden).
  4. Trafikavtalens index 2 miljoner kr.

Trafikkontoret har också tagit fram exempel på nedskärningar som skulle kunna spara in underskottet på 18-20 miljoner. Trafikkontoret betonar att detta endast är exempel på kostnadssänkande åtgärder och i nuläget inga konkreta sparförslag. Exemplen ger hur som helst en tydlig fingervisning om de omfattande försämringar för färdtjänstresenärer som är att vänta om inte underskottet täcks upp på annat sätt.

Den 22 augusti arrangerade Funktionsrätt Göteborg en funktionshinderpolitisk debatt där företrädare för 9 partier medverkade: s, mp, v , fi, l, kd, m, c och vv. Politikerna från så gott som alla partier betonade vid flera tillfällen vikten av en väl fungerande färdtjänst för socialt och demokratiskt deltagande för personer med funktionsnedsättning. Möjligheten att ta bort begränsningen av antalet fritidsresor lyftes från flera håll. Nu är risken stor att beslut kan fattas som går i rakt motsatt riktning; en påtaglig försämring av färdtjänsten, med tydligt försämrade möjligheter till social och demokratisk delaktighet för personer som är beroende av färdtjänst.

Den 22 november klubbas budgeten för 2019 i kommunfullmäktige. Funktionsrätt Göteborg förväntar sig att politiken tillskjuter medel för att täcka serviceresors underskott, oavsett vilka det är som kommer att styra staden under kommande mandatperiod. Allt annat vore ett stort och mycket allvarligt kliv i fel riktning när det gäller målet om jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Att så drastiskt minska färdtjänstresenärers möjlighet till rörelsefrihet och delaktighet som exemplen anger är helt oacceptabelt och bryter mot konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och andra politiska beslut om att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning.

Remiss angående nytt förslag gällande Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället
Göteborgs Stad ska fastställa nya riktlinjer för föreningsbidrag till civilsamhället. Förslaget är just nu ute på remiss hos förvaltningar och föreningsliv. Sista datum att besvara remissen är 30 november. Detta är naturligtvis en oerhört viktig fråga för alla föreningar som får bidrag av Göteborgs Stad. Vilka kriterier tycker vi är bra kriterier för tilldelning av bidrag? I förslaget till riktlinjer anges följande grundläggande kriterier för att kunna få bidrag:

  • Föreningen ska vara uppbyggd och fungera enligt demokratiska principer samt ta ställning för demokratin som samhällssystem.
  • Föreningen ska verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder.
  • Föreningen ska ta avstånd från diskriminering, kränkningar och våld.
  • Föreningen får inte ha en uppmuntrande attityd eller bedriva verksamhet som kan skapa positiva attityder till alkohol, tobak eller andra droger.
  • Föreningen ska ha lokal anknytning och bidraget ska komma göteborgarna till gagn.
  • Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska ha allmänintresse och vara öppen för alla om inte sakliga och godtagbara skäl finns för undantag.
  • Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller religiös.
  • Föreningen ska ha av medlemmar godkända stadgar, en ansvarig styrelse och revisor.

Här finns handlingar om ärendet från kommunstyrelsens möte 180613. Själva förslaget till riktlinjer börjar på sid 27 i dokumentet.

Politiken ger följande direktiv för remissvaren:
Vi vill att remissvaren belyser förslagen i tjänsteutlåtandet och särskilt tillämpbarheten av kriterierna.

1. Anser ni att föreslagna riktlinjer möjliggör för att föreningar på konfessionell grund ska kunna få bidrag för verksamhet som är av icke-religiös natur?
2. Nuvarande förslag till skrivningar fokuserar på att ta ställning för eller emot olika värden. Hur ser ni på dessa krav?
3. Kan kriterierna i högre utsträckning kopplas till vilka aktiviteter eller uppmuntrande attityder som föreningarna företar sig eller ger uttryck för.

Svaren ska skickas till Stadsledningskontoret senast 2018-11-30 (stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se)

Utredning stadsdelsnämndernas framtida organisation
Sedan 1 juli har vi i Göteborg numera en förskolenämnd och en grundskolenämnd och därmed ligger inte längre ansvaret för förskola och skola på stadsdelsnämnderna. Även biblioteken har flyttas från stadsdelsnämnderna till kulturnämnden. Detta gör att stadsdelsnämndernas ansvarsområden har minskat väldigt mycket. Med anledning av detta pågår en utredning om stadsdelsnämndernas framtida organisation. Stadsdelsnämndernas nuvarande organisation innebär att de ansvarar för tre sektorer:

  • Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård
  • Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder
  • Samhälle och kultur

De två första sektorernas ansvarsområden handlar i mycket hög utsträckning om frågor som direkt berör personer med funktionsnedsättning. Detta innebär att frågan om stadsdelsnämndernas framtida organisation är viktig för funktionshinderrörelsen att bevaka och vara delaktig i. Den första delen i utredningen är under politisk behandling just nu. Den har bordlagts i kommunstyrelsen och kommer att behandlas igen av kommunstyrelsen den 17 oktober. Här är en länk till möteshandlingarna. Själva utredningen av stadsdelsnämndernas organisation börjar på sid 17.

Utvärdering av Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning
I juni 2015 antog kommunfullmäktige Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Programmet ska utvärderas sista året i varje mandatperiod, i samverkan med funktionshinderrörelsen. Så just nu genomför stadsledningskontoret denna utvärdering. Funktionsrätt Göteborg ingår i en referensgrupp som träffar och samverkar med den ansvariga utredaren, Karin Wallquist. Programmet innehåller fem rättighetsområden som i sin tur innehåller delmål och för målen har även ett antal indikatorer tagits fram:

  1. Rätten till demokratiskt deltagande
  2. Rätten till omsorg, hälsa och personlig trygghet
  3. Rätten till utbildning
  4. Rätten till arbete och bostad
  5. Rätten till kultur och fritid

En utvärdering bör ju rimligen leda till förslag på revidering av programmet om utvärderingen visar på brister i dagens program. Det är därför av största vikt att funktionshinderrörelsen tycker till om programmet. Vad ser ni för styrkor och svagheter i Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning? Innehåller det relevanta rättighetsområden, mål och indikatorer? Finns det områden som saknas? Har er förening upplevt att programmet fyller sitt syfte att skapa full delaktighet för personer med funktionsnedsättning? Vilka förbättringsåtgärder skulle er förening vilja skicka med till utvärderaren? Vill ni se ett helt nytt program för full delaktighet under nästa mandatperiod? Om du eller din förening har synpunkter om programmet, så får ni gärna skicka dessa till Pia Emanuelsson, ombudsman, så vidarebefordras dessa synpunkter till utredaren Karin Wallquist. Pia Emanuelssons mailadress: pia.emanuelsson@funktionsrattgbg.se

Göteborgs Stads budget 2019
Budgeten för Göteborgs Stad 2019 kommer att beslutas av kommunfullmäktige den 22 november, eftersom vi står inför en ny mandatperiod. I Socialdemokraternas budget för 2019 som beslutades av kommunfullmäktige i juni finns målet inom funktionshinderområdet 2018 oförändrat kvar. Men istället för nio uppdrag finns endast tre uppdrag:

Mål
Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras. Göteborgs Stad ska särskilt arbeta för ökad tillgänglighet och större möjlighet till arbete eller annan meningsfull sysselsättning.
Processägare: Fastighetsnämnden och SDN Västra Göteborg.

Uppdrag

  • Alla enkelt avhjälpta hinder ska vara undanröjda i Göteborgs Stads publika lokaler och på allmän platsmark. Ansvar: Fastighetsnämnden. Ska genomföras 2019.
  • Arbetet med inventeringspooler för att inventera enkelt avhjälpta hinder ska intensifieras med fokus på facknämnder och bolag. Ansvar: Fastighetsnämnden. Ska genomföras 2019.
  • Målet att bygga ikapp behovet av boenden med särskilt stöd ska säkerställas. Ansvar: Fastighetsnämnden. Ska genomföras 2019

Budgetförslaget från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna för 2019 har rubriker som inte lika tydligt som s-budgeten anger vilket samhällsområde som avses. Det är därför inte helt lätt att se under vilken rubrik funktionshinderfrågorna kommer in. Kanske är ambitionen att integrera funktionshinderperspektivet i flera samhällsområden? Under rubriken Fler behöver jobb i Göteborg finns ett avsnitt med underrubrik Fler ska delta (s. 26). I detta stycke behandlas arbetsmarknadssituationen för personer med funktionsnedsättning. Men inga av uppdragen i detta kapitel har fokus på personer med funktionsnedsättning.

Under rubriken Medmänsklighet i social omsorg finns underrubriken Ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning (s. 36).  På sid 38 finns underrubriken Fokus på förebyggande arbete som också innehåller skrivningar om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Uppdragen under rubriken Medmänsklighet i social omsorg, som har specifik inriktning mot funktionshinderområdet, är följande:

  • Kommunstyrelsen ges i uppdrag att förbereda införandet av LOV inom ledsagning.
  • Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utveckla tillgänglighetsdatabasen till en mer användbar guide.
  • Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för att säkerställa antalet korttidsplatser.
  • Idrotts- och föreningsnämnden, i samverkan med stadsdelsnämnderna, ges i uppdrag att öka genomföra en utredning med fokus på hur barn och unga med funktionsnedsättning kan motiveras till ökad aktivitet.

Under rubriken Framkomlighet i storstaden finns en underrubrik Trygghet och framkomlighet för alla (s 63) som behandlar färdtjänstens och kollektivtrafikens tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Men kapitlet saknar budgetuppdrag med fokus på funktionshinderfrågor.

Funktionsrätt Göteborg vill se en budget för Göteborgs Stad 2019 som i högre utsträckning än både s-budgeten och allians-budgeten lyfter funktionsrättsfrågorna med tydliga uppdrag till de olika nämnderna/förvaltningarna om att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning.

Göteborgs Stads budgetmål och uppdrag inom funktionshinderområdet 2018

I årets budget för Göteborgs Stad finns mål och flera uppdrag som är särskilt viktiga ur ett funktionsrättsperspektiv och förvaltningarna håller nu på med att försöka uppfylla målen och genomföra uppdragen innan året är slut. Här kommer en kort rapport om några av uppdragen där Funktionsrätt Göteborg på olika sätt samverkar med staden. Tryck på flikarna nedan för att läsa.

Rapport om livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning
Stadsledningskontoret (SLK) har i uppdrag att ta fram en rapport om livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. SLK föreslog först att rapporten enbart skulle behandla barns livsvillkor, men politiken beslutade att rapporten skulle behandla livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar. Detta beslut välkomnar Funktionsrätt Göteborg. Rapportarbetet pågår nu och SLK samordnar och jobbar parallellt med tre olika uppdrag inom funktionshinderområdet: rapporten om livsvillkoren, utvärderingen av program för full delaktighet samt en utredning av hur unga med funktionsnedsättning ska kunna delta i stadens ordinarie fritidsverksamhet. De ansvariga tjänstepersonerna för dessa tre uppdrag är Karin Wallquist, Emilia Åman och Lena Risfelt.

Om den kommande rapporten om livsvillkor för personer med funktionsnedsättning blir väl utförd och får genomslag så kan den komma att få väldigt stor betydelse för arbetet att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Inom hbtq-området togs en motsvarande rapport fram om livsvillkor för hbtq-personer år 2014. Denna rapport innehöll också rekommendationer med konkreta förslag om vilka åtgärder staden behövde vidta för att förbättra livsvillkoren för hbtq-personer. Många av rekommendationerna blev sedan politiska beslut och staden påbörjade ett omfattande arbete för att förbättra livsvillkoren för hbtq-personer. I bästa fall kan den kommande rapporten om livsvillkor för personer med funktionsnedsättning användas på samma sätt. Funktionshinderrörelsen bör bevaka rapporten och förhålla sig aktivt till den när den offentliggörs.

Utredning av unga med funktionsnedsättnings deltagande i stadens ordinarie fritidsutbud
På Stadsledningskontoret samarbetar, som tidigare nämnts, tre tjänstepersoner med tre olika uppdrag inom funktionshinderområdet som ligger på SLK. Den 26 september och 3 oktober höll de i workshops med funktionshinderrörelsen om livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning, vid det första tillfället med fokus på vuxna och vid det andra tillfället med fokus på barn och unga. Under workshopparna arbetades med nulägesanalys och förbättringsförslag inom de rättighetsområden som finns i program för full delaktighet. Workshopparnas resultat kommer att utgöra underlag för bland annat utredningen av unga med funktionsnedsättnings deltagande i stadens ordinarie fritidsutbud. Tjänstepersonerna på SLK kommer också att intervjua barn inom ramen för denna utredning.
Utredning av samordnare för kommunala insatser
Social resursförvaltning har fått i uppdrag att genomföra en utredning om hur människor med funktionsnedsättning och/eller deras vårdnadshavare ska kunna få kontaktpersoner som samordnar de kommunala insatserna och bistår i kontakten med andra myndigheter. Funktionsrätt Göteborg har ingen information om vad som händer med denna utredning. Göteborgs råd för funktionshinderfrågor (GRF) har utsett representanter till en referensgrupp, men dessa har ännu inte kallats till något möte. Så statusen för denna viktiga utredning är alltså okänd för oss på Funktionsrätt Göteborg.
Budgetmålet livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning ska förbättras
Fastighetsnämnden och SDN Västra Göteborg är processägare för budgetmålet Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras. Göteborgs Stad ska särskilt arbeta för ökad tillgänglighet och större möjlighet till arbete eller annan meningsfull sysselsättning.

Utvecklingsenheten på Fastighetskontoret ansvarar för arbetet med detta mål. Funktionsrätt Göteborg ingår i en referensgrupp för arbetet med förbättrade livsvillkor och har haft ett par möten med utvecklingsenheten angående detta. Arbetet med förbättrade livsvillkor utgår ifrån rättighetsområdena i Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning och fokusgrupper har bildats med anställda i staden som arbetar med varje rättighetsområde. I detta arbete samverkar man också med Jämlikt Göteborg.

Utvecklingsenheten på Fastighetskontoret arbetar också med budgetuppdraget Alla förvaltningar och bolag ska kompetensutvecklas avseende tillgänglighetsarbete och enkelt avhjälpta hinder. De har startat upp en verksamhet som kallas för Insiktsarenan. Dit kan stadens anställda komma på utbildningar och få prova på hur det kan vara att försöka ta sig över och förbi hinder med en rullstol, hur det är att orientera sig utan att kunna se osv. Insiktsarenan är en tillfällig verksamhet som finns under perioden september-december och som ska erbjuda den kompetensutveckling om tillgänglighet som uppdragits åt Fastighetsnämnden. En annan insats för kompetensutveckling kring tillgänglighet är att man tagit fram en temasida på stadens intranät: https://intranat.goteborg.se/tillganglighet

Utvecklingsenheten kommer också att arrangera en ”funktionsrättsvecka” den 3-7 december, med en avslutande funktionsrättskonferens för stadens anställda på Svenska Mässan 6-7 december.