Nya bestämmelser om klagomål i vården
Onsdagen den 19 april var vi på en föreläsning om klagomål i vården som ordnades av HSO Västra Götaland (snart Funktionsrätt Västra Götaland).

Bakgrunden till föreläsningen är den nya lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården, som började gälla den 1 januari 2018. Samtidigt trädde förändringar i patientsäkerhetslagen (2010:659) i kraft, som innebär att vårdgivare är skyldiga att ta emot klagomål, svara ”snarast” och ”på lämpligt sätt” samt vidta åtgärder när det behövs.

 

Patientnämndens klagomålsverksamhet

På föreläsningen fick vi bland annat höra Patientnämnden Göteborgs ordförande Carina Liljseand (L) berätta om Patientnämndens klagomålsverksamhet.

Patientnämnden är en nämnd i Västra Götalandsregionen, som har till uppdrag att värna patientsäkerheten genom att vara en oberoende part som ska hjälpa patienter som råkat ut för dåliga saker i vården. Patientnämnden ska också analysera patienternas klagomål och uppmärksamma de som bestämmer, och utövar tillsyn, över vården på risker och brister.

Det var intressant att höra Carinas beskrivning av hur Patientnämndens kansli tar emot de som som vill klaga. Carina tryckte på att det ska vara ett ”vanligt” och obyråkratiskt bemötande, där kansliet hjälper den som råkat ut för något att formulera sitt klagomål.

Det var också intressant att höra att politikerna i nämnden förhåller sig både till hur många klagomål som har kommit in, och till klagomålens allvarlighetsgrad. Carina menade att ett väldigt allvarligt klagomål kan visa på lika stora brister som som tio, lite mindre allvarliga, klagomål.

 

Presentation av projektet

När HSO VG:s program var slut fick vi chansen att kort presentera projektet Tyck till för de som var där och lyssnade. Vi berättade om syftet med projektet och att vi framöver gärna vill prata med personer om hur de gör (eller inte gör) när de är missnöjda.

Tack till HSO VG för en givande kväll!

 

Patientnämnden Göteborgs ordförande Carina Liljesand berättar om hur patientnämnderna i VGR är organiserade

Många eller långa? Eller både och eller mittimellan?

När vi i projektet undersöker hur synpunkter tas emot, är det här med om mottagaren analyserar synpunkterna kvalitativt eller kvantitativt (eller både och) en av de saker vi vill veta mer om. Hur synpunkterna används spelar roll för vilka sätt som är bäst att lämna dem på.

För om mängden synpunkter är det viktigaste, kanske det är bäst att den som lämnar synpunkter delar upp det man vill framföra i flera delar. Om det däremot är innehållet som står i fokus, blir det kanske viktigare att man lägger krutet på att formulera sig på rätt sätt. (En given följdfråga på det är förstås: Vad är ”rätt sätt”?)

Vår ambition är att ta reda på så mycket om hur synpunkter tas emot och används, att vi längre fram i projektet ska kunna ge gedigna och smarta råd om hur man bäst ska lämna sin synpunkt.